Långshyttan
Långshyttan är ett välplanerat samhälle i sydöstra Dalarna. Med cirka 1800 innevånare är det största orten på landsbygden i Hedemora kommun. Med 20 km till stadens rådhus ligger Långshyttan i centrum av gamla Husby socken och var fram till sammanslagningen 1967 dess kommunala och administrativa centrum.
Här finns F-6-skola tidigare hade vi högstadium, men det lades ner inför HT 2013.
För sportintresserade finns en fullstor sporthall liksom en vacker ishall. En vårdcentral finns med läkare, sjuk- och servicehem samt apotek. Affärer för inköp av nödvändiga dagligvaror liksom bensin finns samt några specialaffärer och brandstation, restaurang, café och ett välbesökt loppis. Långshyttans Brukshotell som ligger vackert mellan åarna köptes loss från Outokumpu 2016.
JonsboskolanFöreningssparbankenIca Mathyttan & Apoteket
Jonsboskolan till vänster, Södra Dalarnas Sparbank och OK-skylten (som numera inte längre finns) i mitten och Ica/Apoteket till höger
 
Järnhanteringen är fortfarande sedan 600 år den helt avgörande och största inkomstkällan för befolkningen liksom för många kringboende som dagligen pendlar hit. Bruket, som idag bara är franskägda Erasteel Kloster AB valsar i världsledande ställning snabbstål, ett höglegerat verktygsstål. Outokumpu Stainless AB med finska ägare lades ner 2014.
 
Andra industrier med betydelse för orten är Setra Byggprodukter i Långshyttan AB, tidigare Långshytte Limträ, som i en högmodern fabrik tillverkar limmade träkonstruktioner i längder upp till 24 meter. Långshyttans Slipservice AB, Systembalkong AB, Elinstallatörer AB (en del av Bravida), Dala-Ägg liksom Vedsol AB är andra stora företag.
 
På den religiösa sidan finns kyrkan som invigdes så sent som 1952 efter att en av brukets tjänstemannabostäder skänktes och byggdes om. Numera har den fått en tillbyggnad med ett församlingshem. En vackert belägen begravningsplats med gravkapell och en ståtlig klockstapel har dock funnits sedan 1928. Övriga församlingar har med tiden försvunnit. Frälsningsarméns stora lokal är privatägd liksom Elimkapellet. Missionshuset är sedan länge rivet.
Kyrkan innan ombyggnationen
Kyrkan efter ombyggnad
Till vänster kyrkan innan ombyggnationen och till höger kyrkan efter ombyggnationen.
Klockstapeln i vinterskrud
Klockstapeln i sommarskrud.
I Långshyttans finns många ideella föreningar b.l.a. inom gymnastik, innebandy, fotboll, ishockey, badminton, bordtennis som för övrigt vann elitserien 2002.
 
Klosterhallen (ishall)
Sporthallen
Ishallen till vänster och sporthallen till höger.
Långshyttans historia:
 
Under sista halvan av 1800-talet ombildades orten till att bli det industrisamhälle som det än idag är. Dessförinnan var Långshyttan en liten by med ett 10-tal bönder boende utefter ån mellan sjöarna Tillingen och Amungen. Både närliggande Långsbyn och Hienshyttan av då större byar. Bönderna, de så kallade bergsmännen, idkade vid sidan av jordbruket även järnhantering. Man tog upp malm ur myrar och på sjöbottnar, framställde träkol i milor i skogarna, rostade och smälte malmen i små gropar, s.k. blästor, i vilka man eldade. Blästorna gjordes med tiden större och större för att så småningom hamna ovan mark kringbyggda av en timmerstomme. Därav namnet mulltimmerhytta, vilka även de byggdes högre och högre. En sådan hytta, den bäst bevarad i Dalarna, står ännu sedan 1700-talet kvar men nu som ett industrimuseum. 1859 hade bruksägarna i Kloster gjort sitt totala övertagande av bergsmännens andelar utefter Långshytteströmmen och stora investeringar påbörjades omedelbart. Man hade insett de stora fördelarna som fanns i Långshyttan med den största forsen i socknen och den nystartade brytningen av kvalitativt god järnmalm i Rällingsberg. En ny stor hytta togs i drift 1861 för att ersätta mulltimmerhyttan. Den nya hyttan blev epokgörande och under tiotalet år den största i Sverige. Kolhus byggdes, ett bessemerverk togs i drift och kanaler anlades från Tyllingen för att enklare frakta malmen från Rällingsberg ända fram till hyttan samt för större fall till turbinerna för bessemerverkets blåsmaskin.
Bessemerkonvertern
Bessemerkonvertern
Bessermekanalen
Malmkanalen
Bessemerkanalen till vänster och Malmkanalen till höger.
 
Bolaget Klosters AB bildades 1871 efter sammanslagning av bruken i Kloster, Stjärnsund och Långshyttan. Övriga små anläggningar runt om i socknen lades ned. Även Kloster avvecklades med tiden och driften koncentrerades till Stjärnsund och Långshyttan. För transporterna mellan bruken liksom vidare ut i vida världen anlade bolaget 1891 Byvalla-Långshyttans Järnväg, från Långshyttan till SJ:s norra stambana. Verken i Långshyttan utvecklades starkt kring förra sekelskiftet med en ännu större hyttpipa, ett götvalsverk, en mekanisk verkstad med gjuteri och ett martinverk. Senare tillkom också elektrostålverk med en induktionsugn samt ett kallvalsverk. Martinverket fick så småningom tre ugnar och elektrostålverket även en ljusbågsugn.
Verk-området från ovan
Vy över Verkområdet
Hela tiden låg man i spets med tekniken. Redan i mulltimmerhyttan gjordes 1841 försök med förvärmning av luften till rostugnen. Den varma gasen togs från hyttpipan och leddes i en trätrumma över till ugnen. I början av 1920-talet kunde också för första gången i Sverige "Rostfritt järn" som tråd, plåt, stänger, varm- och kallvalsade band liksom "Snabbstål" som stångstål framställas i Långshyttan.
 
Klosters AB kom efter första världskriget att få några ekonomiskt svåra år och blev så småningom införlivat i Fagersta brukskoncern såsom Klosterverken. Året var 1927. Ett kombinerat band- och trådvalsverk anlades 1933 varefter driften i Stjärnsund så småningom helt kom att överföras till Långshyttan. Gruvan lades ned 1935 och hyttan "blåstes ned" för alltid 1948. Kallvalsverket har emellertid utvecklats och moderniserats starkt liksom även varmvalsverket för band och tråd.
 
Fagersta Bruks AB genomgick flera rationaliseringar men köpte även snabbstålsverket i Vikmanshyttan. 1982 bröts hela snabbstålsdelen ut och slogs ihop med Uddeholms dito i Söderfors varvid Kloster Speedsteel AB bildades. Kallvalsverket slogs 1985 ihop med Avesta AB och har sedan dess haft namnen Avesta Sheffield AB och AvestaPolarit. Genom ägarskiften kom Kloster Speedsteel att bli Erasteel Kloster AB och AvestaPolarit blev Outokumpu Stainless. Andra järnbruk i trakten har försvunnit men Långshyttan och namnet Kloster har bestått.
 
Samhället utvecklades naturligtvis i takt med industrin. Efter att som nämnts ha bestått av endast ett tiotal bondgårdar kom flera hundra arbetare att anställas i och med bruksägarnas satsning omkring 1860. Bostäder byggdes, stora kaserner, en del med upp till 12 lägenheter i varje. Flera av dem finns ännu bevarade. Många affärer etablerades och ett stort antal egnahem byggdes under 1920 och 1930-talen. Modernare hyreshus tillkom från 1940 och centrala delen av samhället blev stadsliknande med asfalterade raka gator och trottoarer. Affärskomplex uppfördes med stora skyltfönster. Ett Centralmejeri för hela Husby socken byggdes 1925, men lades ned i och med tillkomsten av Grådö mejeri 1954. Biografer och andra nöjesanläggningar tillkom. Folkets Park byggdes redan 1909 men idrottsföreningen anlade en egen nöjespark, Landbohagen, där stora fester hölls sommartid. Klosterliden, idrottsplatsen, besöktes av många åskådare på 1940-talet då fotbollslaget en säsong t.o.m. spelade i det som idag är division 2. Många duktiga skidåkare gjorde också framskjutna insatser i Wasaloppet.
AffärshusKonsum
Prinsbygget vid torget till vänster och Konsum till höger.
Handelsbolagets nybygge 1939
Handelsbolagets nybygge 1939
 
Flera länkar med anknytning till Långshyttan: